johannaelisabethiger

Lycklig

Illamående

Ledsen

Frustrerad

Glad

Orolig

Rädd

Förväntansfull

 

en väldigt känslosam dag har jag fått genomgå. Vaknade upp, lycklig för att vakna bredvid hjärtat mitt. gosade lite med honom. mådde sen illa pga att jag åker mot Finland typ imorgon. Ledsen för att jag är tvungen att vinka av hjärtat vid tåget. Frustrerad på toan som tog min jävla femma. Glad på dansträningen för det blev så grymt! Orolig att jag ska glömma något. Rädd att det ska bli fel. Nu är jag trött, nervös men ändå så sjukt STOLT över mig själv som har tagit mig hit. Jag, en liten sketen Mörlundabo ska få åka som ENDA gymnasiefotograf till ministerrådet, nordiska rådet. Jag ska fasiken snacka med bl.a. Fredik Reinfeldt. 

 

Så trots alla känslor jag har känt idag så är jag otroligt positiv, tacksam och glad! :D 

 

puss på er! <3

ikväll har jag haft en sådan längat efter att få mysa,gosa,dosa jaa you name it!!! ;) har kollat på weheartit, kollat på andra fina bilder, citat, låtar, och jaaa jag är så sugen på att ligga i petters famn nu och bara andas in hans dft. men måste vänta till fredag. så för at "läka" min längtan lite ska jag kolla på "the lucky one" som är en sådan typisk tjej/kärleksfilm så det nästan är äckligt. haha!

 

om 8 timmar sitter jag på skolbänken igen. Kan säga att man har blandade känslor. Jag ska imorgon inviga mitt sista år på gymnasiet och jag ska under detta år veta vad jag vill med mitt liv. Jag har stora beslut att ta och jag  ska även ta de rätta beslut för mig. Och jag är livrädd.
Och jag som tyckte att gymnasiebeslutet i 9an var livsviktigt och svårt. Men detta är värre. För jag har stora drömmar och vägen dit är lång och tuff.

Och jag är rädd att jag ska såra mig och andra. För jag är rädd at alla inte kan hänga med mig hela vägen. 

 

När jag står där på flaket med min studentmössa och skriker ut "vem vill gå i skolan nu? ... INGEN INGEN!" och "för vi har tagit studenten" ska jag efter det ge mig ut i vuxenvärlden. Och när jag tänker på den dagen så dyker en massa frågor upp. "Kommer jag jobba efter?", "Eller kanske plugga?", "Kommer jag få plugga/jobba med det jag vill?", "Kommer jag vara ensam?", "Bor jag kvar i Nässjö eller på landet i Mörlunda?", "Eller lyckas jag med dröm om att bo i Stockholm?"

 

Jag har en sjuk dröm om att bo i Stockholm, ha en bra utbildning, bra jobb, bilda familj och leva lyckligt. 

ALLTSÅ är det en typisk vanlig svensk kvinnas dröm. Enkel. Fast den är inte enkel, lätt, simpel. För vägen dit är lång och tuff som sagt. Jag har en person, som är min person och jag är rädd att förlora den personen på vägen, och tanken på att det kan hända skrämmer mig. 
När detta nämns inför andra säger de "följ ditt hjärta". Och det är det jag försöker jag göra. Jag är ynka 18 år och min person är 21. Trots denna "unga" ålder så vet vi att vi har hittat varandra och vi är de rätt för varandra. Jag och min person har snart varit tsm i 3 år och vi har planerat att vara tillsammans resten av våra år. Detta låter löjligt säket för er, men för mig är detta äkta kärlek. Vi har tur och denna tur jag har som har hittat min person vill jag inte bara kasta bort för en annan dröm. Jag vill dela min dröm och hans drömmar med honom.